Ny möbel

Foto: Per

Igår kväll satte vi ihop en möbel vi hade köpt på Ikea. Kokkos var väldigt nyfiken på arbetet. Möbeln, som kallas skohylla, ska stå i hallen med en lampa på (också från Ikea). Jag tycker resultatet blev bra. Istället för de beslag som följde med så använde jag gröna glasknoppar jag ropat upp på aktion, och som jag även har i köket.

Foto: jag

Vinterbädd

Nu har hundarna fått vinterbäddat i sina kojor. De verkar stortrivas i halmen.

Du duger som du är

Jag har många gånger funderat på uttrycket "du duger som du är". Vadå duger? För vem? Och duger man verkligen som man är? Det tror inte jag stämmer, utan det är bara en önskan som folk har. En allmän önskan att man har den inställningen... Sen pratar man skit bakom ryggen likväl. "Såg du hur han ser ut?", "Vad har hon på sig?" och så vidare... För någon duger man säkert, säkerligen för sina föräldrar, i bästa fall för sig själv.

Uttrycket kanske inte är så djup egentligen, utan säger bara "du får leva trots att du är som du är". Det gör det enklare. Sån här är jag, jag får leva ändå och vandra omkring bland stock och sten. Sen har jag själv ansvaret för hur jag vill leva mitt liv och ta konsekvenserna av detta. Om jag är arg på alla människor omkring mig så kommer jag att få ilska tillbaka, och det vill jag ju inte. Vi anpassar oss för att passa in i samhället, att duga för de människor vi har omkring oss. Sen så kanske det inte alltid räcker det heller. Det finns krafter som aktivt stöter ut personer. Hur lätt är det för en mobbad elev att höra "du duger som du är", för hon/han ser ju att det inte stämmer... hur anpassningsbar personen än är.

Människor kan vara elaka och media visar väl varje dag på hur vi ska vara för att duga. Smalare, slätare, vitare tänder. Ja, nu för tiden kan man tydligen även bleka anus. Ett blekt hål ska det vara för att man ska skita rätt, eller? Jag har ingen aning vem som gör detta och jag vill inte veta. Inte heller vem som ska beskåda detta. Fast det är väl lika bra att vi vänjer oss vid att vi inte duger som vi är. Om vi mår dåligt över detta finns det alltid tabletter att ta som dämpar ångesten. För att ändra på ideal och medias påverkan går väl knappast. Människan är verkligen konstig, jobbar så mycket emot sig själv på många plan (jag är säkert inget undantag). Hur ska vi verkligen kunna duga som vi är... knäppskallar!

Hämmar inte uttrycket ens anda att utvecklas också? Om jag nu duger så bra som jag är så behöver jag ju inte utvecklas/växa. Att alla människor är olika och har olika förutsättningar vet vi. Vi vet också att alla blir inte lika behandlade. En högt uppsatt person får bättre service än uteliggaren som också skulle handla på exempelvis McDonalds. Det bygger på fördomar, som vi har fått med oss i hela vår uppväxt. Hur saker och ting ska vara. Jag är inte fördomsfri, men jag hoppas att jag ständigt försöker jobba bort alla fördomar jag har till den dag jag dör. Då duger jag definitivt som jag är, lika död som alla andra döda.

Jag kanske har missuppfattat uttrycket helt och hållet, men rätta mig i så fall...

Fint

Fint när jag var ute med hundarna. Idag också :) Ibland finns det inte så mycket att skriva även om jag tänker mycket. Har övat ny Body Pump koegrafi, så hjärnan är full just nu... och hundarna ligger i sina korgar nu och snarkar. Sov gott!

Ovärdigt

Ingen bild idag...
Vi har gjort Stockholm idag, Ikea som huvudsyfte. Vädret är mulet vilket passar situationen så bra. Det finns så många som gillar storstan, shopping och stadspuls. För mig känns det så ovärdigt människan att utsätta sig för detta. Bilar i köer, svårt med parkeringar, människor i rader som väntar på sin "tur" (vad är tur i detta sammanhang?). Hur kunde jag bestämma mig för att åka hit??? Nu är jag här och vi får göra det bästa av situationen. Lite spa på hotellrummet kommer det att bli, skumbad och ansiktsmask. Vi hittade också en byrå som ska passa i hallen, vilket är bra... Men jag längtar hem till Arvidsjaur och hundarna... och ska inte åka till Stockholm på väldigt länge, om jag inte måste...

Fin tur

Glädje

Idag slutade jag tidigare och fick en fin tur med hundarna. Härligt väder, underbart!

De vackra och dess spegelbild

Vilket djur har varit här innan?

Blåbär är gott, så även Jokkmokkskorv

Från toppen av stora liften, Vittjåkk

Kallkällan

Idag har vi haft en till toppendag. Vi åkte till Stora Kallkällan vid Slengmyren. Riktigt fint väder, underbart ställe och god mat (stekt pannkaka). (Denna bild har Per tagit, lite svårt att ta av sig själv även om jag är väl balanserad här)

Per fotograferar, precis som jag :)

Malin  med sin hund Ozzy följde med, men åkte en stund tidigare då hon var tvungen att jobba lite.

Jag vilar mitt huvud på Kirri, han protesterar inte. (Bild: Per)

Härligt ljus på gräsmyren...

Här fixar jag käket (bild: Per)

Det är så härliga färger vid kallkällan. Vattnet är turkost och man ser djupt ner i det klara vattnet. Här fick jag med Kokkos på ett hörn också :)

Lovely, lovely, lovely...

En kompis, vad skoj! Men kom upp då så vi kan busa!

Underbara höstfärger...

Tyckte det såg så vackert ut...

Jag klättrade upp på bakvalens tak och Kokkos ville med. Lite ängslig, men hon vill ju göra samma saker som matte. (Bild: Per)

På väg hem över myren...

Städdag

Bild från Bokus hemsida

Idag har jag varit ledig från jobbet och städat hemma. Hela dagen har jag putsat fönster, plockat, diskat, torkat, tvättat, dammsugit, skurat och samtidigt "läst" ur Arne Dahls "Mörkertal". Det känns så otroligt skönt att ha det rent och snyggt hemma. Egentligen var tanken med min lediga fredag att det skulle bli fjällvandring, men jag måste nog bli bättre i foten innan det är smart att gå med packning. Hur ska jag komma under 47 minuter på milen när fötterna inte tillåter... Skrotkropp!!!

Ättestupan

Idag blev det en riktig utedag med hundarna. Vi hade tagit med oss termos och mackor också för lunch ute i det fria. Härligt!

Vi körde till Akkanålke och gick sedan till ättestupan där. Rikgtigt obehagligt med stupet, men det är så härlig utsikt.

Stenträsket i bakgrunden och man ser även Vittjåkk härifrån.

Hundarna verkar inte riktigt ha förstånd att vara rädda för stup. Bra att de inte går över "tröskeln" i alla fall, men de går läskigt nära...

Per och hundarna läskigt nära kanten...

Denna bild har Per tagit.

Kirri tittar på medan vi fikar kaffe och smörgåsar.

Härligt ljus i granskogen mellan Akkanålke och ättestupan.

Udda ensam

Vissa saker kan man egentligen inte skriva om, för man förstår det inte själv. Tänkte ändå göra ett försök. Kanske bara för att få ur mig det och kanske sen det känns bättre. Det gör knappast någon skillnad att någon läser eller inte, skillnad kan man bara göra själv.
Att vakna upp på en lördag och tårarna bara vill trilla. Känner mig så ensam, trots att mina två hundar ligger i korgen och snarkar, trotts att Per ligger sovandes i sängen. Det ska ju vara omöjligt att känna ensamhet då.
Kanske finns jag just nu inte i någons tankar och därför känns det i mig. Kan det vara så... Nej, det måste vara något i mig själv. Att "själen" inte har någon att prata med, att dela det innersta, det som jag ändå inte förstår. Att sätta ord på känslor har aldrig varit min styrka. Eller också är det något helt annat...Det kanske rent av er kemiskt i kroppen som ger en viss känsla.
Ibland känner jag mig som ett ufo, att jag inte tillhör denna mänsklighet. Inte kanske för att det är något att tillhöra, då mänskligheten håller på att förstöra för sig själv. Hela denna planet... Men det är en annan sak. Men jag är ju människa, inget ufo, så jag tillhör mänskligheten. Jag är fast övertygad om att jag inte är den enda som känner mig udda, och de hjälper knappast mig eller de övriga. Det är väl bara så det är, lev med det och hantera det!
Många gånger söker jag ensamhet för att på något sätt så är jag mindre ensam då. Om jag tar hundarna med mig ut och vandrar så kommer ensamhetskänslan att avta. Det är som att bli omsluten "moder jord" att vara ute, närmare rötterna, himlen och det enkla. Eller är det för att jag gör något då, så känslor och tankar inte blir lika påtagliga. Eller de blir i alla fall annorlunda. Positivt i alla fall...
Visst är det tydligt och solklart?! Nu känns det bättre och jag ska göra detta till en bra lördag :)

Objektiv

Per tog denna bild igår, på mig och hundarna med mitt nya objektiv. Jag tycker bilden blev så fin. När det gäller mitt objektiv så vill jag bara säga: handla inte av Pixmania om ni har bråttom eller behöver reklamera. Jag beställde och betalade i slutet av maj. Efter fem veckor fick jag ett objektiv som inte var okay. Reklamerade, fick skicka tillbaka och sen en lång väntan och massor av mail från mig för att höra när jag får ett ersättningsobjektiv. Förra veckan fick jag äntligen det... Om jag är missnöjd med objektivet skulle jag knappast orka en omgång till med reklamation. Ska aldrig mer handla där, även om de är billiga... Det skilde rätt mycket i pris från Cyberphoto som jag tycker är en bra nätbutik.

Vandrare

En fin vandringstur ikväll också. Per har kommit hem från jobbresa, så han var också med. Ja, hans jobb innebär ju att han alltid är borta (mer eller mindre) under veckorna. Så en torsdag tillsammans är ju bonus.

Kokkos sprang ifrån oss ett tag. Det är inte alls skoj, men hon kom som vanligt tillbaka. Vet inte hur jag ska lära av henne detta beteende, det händer inte så ofta så jag är beredd...

Förmån

Det är verkligen en förmån att ha naturen inpå knuten. Att det är en självklarhet att kunna gå i skogen eller fjället dagligen om man vill.

Jag har även förmånen att ha två riktigt fina hundar. De ger verkligen så mycket glädje. Jag skulle verkligen inte vilja vara utan hund. När jag tog bort mina förra hundar så tyckte jag inte längre det fanns någon anledning att kliva upp på morgonen. Trodde i min enfald att "om jag skaffar vuxna hundar så blir jag inte lika fäst vid dem". Det stämmer inte. Jag är minst lika fäst vid Kokkos och Kirri som Bilbo och Plutten.

Nu ska jag ta mig förmånen att gå och lägga mig. Jag är ingen nattsuddare :) God Natt gott folk, vilka ni nu är som hittar hit till min lilla värld. Känner ni att ni har någon förmån?

Kvällstur

En lång kvällstur med hundarna. Kokkos ville inte vara med på blid idag, men Kirri ställde upp :) Känner mig bekymrad över min fot och arg för att kroppen jobbar mot mig. Motionerar, tränar och håller på. Ändå ska jag behöva få ont... mycket irriterande, mycket... Försöker ha tålamod. Mod att tåla... tåla vad?

Kirri x 2

Sollördag

Lördag och det har varit soligt. Vi åkte till Slagnäs för att kika på stugan som nu är klar. Helge, far och mor har jobbat på den i veckan och hunnit så mycket. Målningen får vi nog vänta med till nästa år. Det är så fuktigt i luften nu. Men visst är det underbart läge...

Ligga på altanen och mysa, höra vattnet klucka och känna lugnet infinna sig. Bara vara.

Inte så stort, men tillräckligt för att rymma det nödvändigaste. Få se om jag får in mitt veto att sätta in kamin...

Söta Kokkos :)