Skulle ut och busa med hundarna då Kokkos satte näsan i vädret och försvann. Började med att köra med bilen åt det håll hon sprang och ropa. Inget resultat. Sen gick jag med Kirri i band åt det håll hon försvann. Ropade och ropade. Såg en räv springa över vägen och ropade extra i bakspåren om det var en räv hon känt lukten av. Inget resultat. Lämnade Kirri och gick och spårade där Kokkos försvann, hittade renspår. Följde dem in i skogen, där vi var igår. Ropade och ropade. Inget resultat. Per ringde efter 2 timmar och då hade hon kommit hem. Så länge har hon aldrig varit borta, jag var galet orolig. När vi sen var ut och sprang (hundarna fick stanna hemma) så hittade vi färska älgspår med hundspår bredvid. Det var på vägen ut mot 45an. Så troligtvis har hon varit över stora vägen. Jag är glad att hon är hemma, oskadd och trött. Bilden är tagen under min jakt efter Kokkos, precis där vi såg älgspåren senare... Jag skulle ha stannat och väntat här.
.jpg)
2 kommentarer:
Hej
Liten oansenlig bild vid första anblicken. Men nix..en superbild igen. Inget som kanske ger priset årets bild men ändå.
Och passar till din historia.
Lite vemod, ängslan och ensamhet kan tydas.
Hm...lite bildfixerad kanske men ändå.
Lite impad av hur fina bilder ni tar. Att det sen passar till en historia som dessutom är både sann och just då, är ju än bättre.
Bara en reflektion../-Anders
Tack för din reflektion och roligt att du gillar bilderna. Det blir inte så mycket bilder just nu, saknar det faktiskt... Allt har sin tid :)
Skicka en kommentar